Jag tog mig faktiskt både i och ur duschen, satte sen på sminket och tvingade iväg mig själv till bilen.
Och jag blev på lite bättre humör när jag väl börjat åka.
Så kompisen fick främmande ändå :)
Jag svängde in på affären och köpte fikabröd åt oss och en stor chipspåse till henne som en överraskning.
Dillchips som hon älskar :)
Men varför berättar jag det?!
Huvudsaken är ju att hon blev glad. För hon är inte alltid så glad, den här vännen ..
Oftast är hon ledsen och mår bara skit.
För en del människor mår ju så, lite nu och då.
Livet rullar inte alltid på utan problem för en del.
Vi fikade och åt kladdkakemuffins och fick oss lite prat, och jag såg att hon tyckte det var väldigt kul att jag kom över.
Att någon tänkte på henne.
Jag hade redan garderat mig för att vara borta ett par timmar, genom att ha mat klar att värma i micron åt ungarna.. men
annars hade väl Sonen, den blivande barnafadern, kunnat fixa till något till sig och Tonårs-Dottern själv.. men ibland måste man ju få curla lite.. ;)
Strax efter 20.00 kommer jag innanför dörren här hemma, och möts av .. ingen saknad alls efter mamman i huset.. hmm..
Och visst är det skönt på något vis.
Visst är det trevligt att åka iväg några timmar, men nog ligger det något i det där uttrycket "Borta bra, men Hemma Bäst.."
Det känner jag :)
Nu blir det film här hos mig. En fransk. Är den bra, kommer ett nytt filmtips i morgon!
Ha dé bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar